söndag 12 augusti 2012

Semestern slut och tre stygn

Den sex veckor långa semestern har tagit slut och imorgon är det dags för jobb igen. Dock jobbar jag bara en och en halv vecka, sedan är det dags för inskolning igen på barnens nya förskola. Som jag skrivit förut, har barnen bara gått på en tillfällig förskola från januari till och med semestern och ska nu alltså börja på en "riktig" förskola. 

Det känns faktiskt både som en lättnad och lite ångestfyllt att börja jobba igen, men jag tror i alla fall att det är bra för barnen med alla rutiner och så. Och de älskar ju att gå på förskola!

I fredags hände dock något riktigt otäckt. Jag och barnen var hemma hos kompisar och hade det riktigt trevligt. MEN olyckligtvis snubblade Signe över sin egna fötter och föll rakt in i en tvbänk (kunde varit var som helst och på vad som helst). Det blev ett stort otäckt och öppet sår i pannan. Riktigt obehagligt var det och jag blev jätteförvirrad! Jag visste varken ut och in, jag kan säga att det var tur att jag var hos mina kompisar som ställde upp och tog tag i saken! Jag fick lämna Astrid och sedan fick jag och Signe skjuts till ett sjukhus i närheten. Dit kom även sambon sen och det var nog tur. Vi var fyra fem stycken sedan som fick hålla fast stackars Signe, när hon fick bedövningssprutor och TRE stygn. Fy sjutton säger jag bara, det var HEMSKT! Hon skrek och försökte såklart slå sig loss. Just det ja, vet ni vad läkaren sa? Jo hör på den här! "Det är synd att hon inte var en pojke, för de är mycket tuffare!" Jag blev helt stum, och jag ångrar att jag fick sådan tunghäfta. Jag skulle skällt ut honom helt enkelt. Så säger man faktiskt inte! Signe var hur TUFF som helst, fatta vad jobbigt och ONT det gjorde!

Signe är, trots stort plåster i pannan, hur glad som helst efter händelsen!
Astrid försöker antagligen slå rekord hur många gosedjur som får plats i sängen... :-)

3 kommentarer:

♥Sojkas framtid - Ann-Sofie Sojka sa...

Men stackars liten! :( Hoppas det läker fort och fint!

Sv:Men det är verkligen framsteg! :) Vi har inte kommit så långt! :)
kram

johanna-tvillingmamma sa...

men lilla pluttan! ja dom små är en fara för sig själv ibland och oftast händer det olyckor som man inte kan förutse eller påverka, man vill väl inte gärna sätta bubbelplast på allt?
kram

Emelie sa...

Ojdå! Otäckt, men det är sådant som händer. Kanske får ett litet ärr där sen då så det är lättare att se skillnad på tjejerna?